Vad är ett morfem?
Ett morfem är den minsta delen av ett ord som bär betydelse eller grammatisk funktion. Ordet hundarna har tre morfem: hund (djuret), -ar (flera) och -na (bestämd form). Ett morfem kan vara långt (elefant) eller bara en bokstav (-r i bor).
Fria och bundna morfem
- Fritt morfem – kan stå ensamt som ett eget ord: bok, vän, glad.
- Bundet morfem – måste sitta ihop med en rot: o-, -het, -na.
Morfemens typer
| Typ | Vad det gör | Exempel |
|---|---|---|
| Rot | Bär ordets grundbetydelse. Varje ord har minst en rot. | läste, hundarna |
| Prefix | Avledning före roten. Ger ett nytt ord, ofta med ny betydelse. | osäker, besök, förklara |
| Suffix | Avledning efter roten. Ger ett nytt ord och byter ofta ordklass. | snabbhet, läsning, hjälpsam, läsbar |
| Böjning | Ger en ny form av samma ord. Betydelse och ordklass är desamma. | bilar, ringde, snabbare |
| Fog | Bindebokstav mellan leden i en sammansättning. Saknar egen betydelse. | kungsgård, barnebarn, kyrkogård |
Avledning – nya ord med prefix och suffix
Vid avledning sätter man ett prefix eller suffix på en rot och får ett nytt ord. Suffix byter ofta ordklass: snäll (adjektiv) → snällhet (substantiv), läsa (verb) → läsbar (adjektiv). Avledning kan ske i flera steg: vän → vänlig → ovänlig → ovänlighet.
Vanliga prefix: o- (inte), be-, för-, miss-. Vanliga suffix: -het, -ning/-ing, -else, -are (person), -lig, -isk, -sam, -bar.
Böjning – nya former av samma ord
- Substantiv: plural och bestämd form – bil-ar-na, genitiv – bil-ar-na-s.
- Adjektiv: komparativ och superlativ – varm-are, varm-ast.
- Verb: presens bo-r, preteritum ring-de, läs-te, supinum köp-t.
Böjningen hamnar alltid sist i ordet, efter eventuella suffix.
Avledning eller böjning?
Samma bokstäver kan vara olika morfem. I varmare är -are böjning (komparativ av varm), men i lärare är -are ett suffix som gör verbet lära till ett substantiv. Jämför också städning (avledning, substantiv) med städade (böjning, samma verb i dåtid).
Sammansättning och fogemorfem
En sammansättning består av minst två rötter: barn + vagn, sol + sken, fot + boll + s + plan. Böjningen hamnar på efterleden: en skolbuss – skolbussen. Ibland tappar förleden sitt slut-a: skola → skolbuss.
Mellan leden står ibland ett fogemorfem, oftast -s- (dagsljus), ibland -e- (barnebarn) eller -o- (kyrkogård). Förleder på -ning och -ing får nästan alltid s-fog: övningsbok.
När roten ändrar form
Starka verb böjs med vokalväxling i roten i stället för ändelse: springa – sprang – sprungit, skriva – skrev – skrivit. Ordet sprang går inte att dela – hela ordet räknas som ett morfem. I sprungit finns däremot ändelsen -it: sprung + it. Även substantiv kan byta vokal i roten (omljud): bok – böck-er.
Så delar du upp ett ord
- Hitta roten (eller rötterna, om ordet är sammansatt).
- Ta bort en del i taget före och efter roten: otänkbar → tänkbar → tänk.
- Fråga för varje del: ger den ett nytt ord (prefix/suffix), en ny form (böjning) eller binder den bara ihop två rötter (fog)?
Tester du kan använda
Efter varje övning visas ett av de här testerna under Testa själv. De fungerar på alla ord.
- Ensamtestet – fritt eller bundet morfem?
- Försök använda delen ensam i en mening. Går det är den ett fritt morfem, annars är den ett bundet morfem.
- Skaltestet – hur många morfem?
- Hitta roten och skala av en del i taget framifrån och bakifrån: otänkbar → tänkbar → tänk. Varje del du kan skala av är ett eget morfem.
- Prefixtestet – är början ett prefix?
- Ta bort början av ordet. Blir resten ett eget ord och kan början inte stå ensam med samma betydelse (o-, be-, för-), är den ett prefix.
- Formradstestet – böjning av substantiv och adjektiv
- Ställ upp andra former av samma ord: bil – bilen – bilar – bilarna, varm – varmare – varmast. Det som skiljer formerna åt är böjningsmorfem.
- Verbradstestet – böjning av verb
- Böj verbet i raden 'i dag ___ – i går ___ – har ___'. En ändelse som andra verb också får (-r, -de, -te, -t, -it) delar du av; en ren vokalväxling i roten (sprang, skrev) delar du inte.
- Ordklasstestet – har ett suffix bytt ordklass?
- Pröva 'en/ett ___' (substantiv), 'att ___' (verb) och 'mycket ___' (adjektiv) på roten och på hela ordet. Byter ordet ordklass har ett avledningssuffix lagts till.
- Ordbokstestet – avledning eller böjning?
- Titta på den bundna delen och fråga: skulle ordet med den delen få ett eget uppslag i en ordbok? Ja = avledning (nytt ord); nej, det är bara en form av ett annat ord = böjning.
- Ledtestet – är ordet en sammansättning?
- Leta efter två delar som båda är egna ord, ibland utan sitt slut-a (sol + sken, skol(a) + buss). Hittar du två sådana rötter är ordet en sammansättning.
- Fogtestet – finns det en fog?
- Dela sammansättningen mellan leden och jämför med orden i grundform. Blir det en bokstav över mellan leden som inte hör till något av orden (kung-s-gård, kyrk-o-gård), är den ett fogemorfem.