Satsdelar

En satsdel är den roll ett ord eller en fras har i satsen. En satsdel är ofta en hel fras och inte bara ett ord: i Den gamla hunden sover är alla tre orden den gamla hunden subjekt.

Översikt

Satsdel	Vad den är	Exempel
Predikat	Satsens verb. Det tidsböjda verbet kallas finit verb.	Läraren gav eleverna läxor.
Subjekt	Den eller det som gör något eller som satsen handlar om.	Läraren gav eleverna läxor.
Direkt objekt	Någon eller något annat än subjektet som handlingen riktas mot.	Läraren gav eleverna läxor.
Indirekt objekt	Mottagaren, när satsen har två objekt.	Läraren gav eleverna läxor.
Adverbial	Säger när, var, vart, hur eller varför.	Läraren gav eleverna läxor igår.
Predikatsfyllnad	Står efter är, blir eller heter (kopulaverb) och beskriver subjektet.	Min bror är läkare.

Arbetsgång

Hitta predikatet först (tempustestet).
Hitta subjektet (vem/vad-frågan).
Hitta objekten (objektsfrågan och till-testet).
Hitta adverbialen (adverbialfrågorna).
Kontrollera hur stor varje satsdel är (pronomentestet).

Tester du kan använda

Tempustestet (predikat): Byt tempus i meningen (cyklar → cyklade). Det verb som ändrar form är det finita verbet, och det hör alltid till predikatet.
Vem/vad-frågan (subjekt): Hitta predikatet och fråga 'Vem eller vad + predikatet?'. Svaret är subjektet.
Objektsfrågan (direkt objekt): Fråga 'Vem eller vad + predikatet + subjektet?'. Svaret är det direkta objektet.
Till-testet (indirekt objekt): Flytta mottagaren efter det direkta objektet och sätt 'till' framför (gav läxor till eleverna). Går det utan att betydelsen ändras är det ett indirekt objekt.
Adverbialfrågorna (adverbial): Fråga 'När? Var? Vart? Hur? Varför?' om ordgruppen. Svarar den på någon av frågorna är den ett adverbial.
Likhetstestet (predikatsfyllnad): Sätt likhetstecken mellan subjektet och ordgruppen (min bror = läkare). Stämmer det, och står ordgruppen efter en form av vara, bli eller heta, är den predikatsfyllnad.
Pronomentestet (hur stor är satsdelen?): Byt ut ordgruppen mot ett pronomen (den, det, hon, de). Allt som pronomenet ersätter hör till samma satsdel.
Adverbial först (subjekt vid omvänd ordföljd): Börja meningen med ett adverbial, till exempel 'igår' eller 'ute'. Den ordgrupp som då står direkt efter det finita verbet är subjektet.
Svarstestet (frågor): Svara på frågan med ett påstående (Vem såg du? → Jag såg Elin). Svaret har samma satsdelar som frågan, men i rak ordföljd.
Aktivtestet (agent): Gör om meningen till aktiv form (Tjuven greps av polisen → Polisen grep tjuven). Det som blir subjekt i den aktiva meningen är agent i den passiva.
Blev-testet (predikatsfyllnad till objektet): Gör en ny mening av objektet + 'blev' + ordet (Leo blev glad). Fungerar det är ordet predikatsfyllnad till objektet.
Strykningstestet (bisats i meningen): Stryk bisatsen – ordgruppen som börjar med en subjunktion, till exempel som, att eller när. Det som blir kvar är huvudsatsen, och där letar du satsdelar.

Bra att veta

Verbkedjor

Består predikatet av flera verb räknas oftast hela kedjan som predikat: Min syster har köpt en ny mobil. Där är har finit och köpt infinit. Vissa läroböcker kallar bara det finita verbet predikat.

Passiv och formellt subjekt

I en passiv sats är subjektet den som utsätts för handlingen: Tjuven greps av polisen. Den som utför handlingen, av polisen, kallas agent (ett slags adverbial). I Det regnar syftar det inte på något – det är ett formellt subjekt.

Objekt eller predikatsfyllnad?

Vi träffade en bra lärare (objekt – någon annan än subjektet) men Min moster är en bra lärare (predikatsfyllnad – samma person). Predikatsfyllnad kan också beskriva objektet: Presenten gjorde Leo glad – det kallas objektspredikativ.

Omvänd ordföljd och frågor

I ett påstående står det finita verbet alltid på andra plats. Står något annat än subjektet först, hamnar subjektet direkt efter verbet: På kvällen spelade vi fotboll. I frågor kan objektet stå först: i Vem såg du? är du subjekt och vem objekt. Pronomenformen hjälper: jag, du, han, hon, vi, ni, de är subjektsformer, mig, dig, honom, henne, oss, er, dem är objektsformer.

Bisatser inuti satsdelar

En satsdel kan innehålla en hel bisats. I Boken som jag lånade var spännande inleds den relativa bisatsen av subjunktionen som. Bisatsen beskriver boken och hör till subjektet: Den var spännande. Huvudsatsens predikat är var, inte lånade – det är bisatsens verb.