Huvudsats och bisats

En sats är en grupp ord med ett finit verb (ett tidsböjt verb, till exempel läser, kom, hade) och oftast ett subjekt. Räkna de finita verben, så vet du hur många satser en mening har: När jag kom hem märkte jag att någon hade varit där – tre satser.

En huvudsats kan stå ensam som en mening: Jag stannade hemma. Även frågor (Kommer hon inte?) och uppmaningar (Ta med en jacka!) är huvudsatser.
En bisats kan inte stå ensam. Den ingår i en annan sats: …eftersom jag var sjuk.

BIFF-regeln

I Bisats står Inte Före det Finita verbet. I en huvudsats står inte efter det finita verbet.

Huvudsats	Bisats
Hon kunde inte* komma.*	…att hon inte kunde* komma*
Bussen kommer inte* i tid.*	…om bussen inte kommer* i tid*
Varför kom* du inte?*	…varför du inte kom

Regeln gäller alla satsadverbial, inte bara inte: aldrig, alltid, kanske, ofta, redan, också. Han sa att han aldrig hade sett snö. I talspråk hör man ibland huvudsatsordföljd i bisatser (eftersom hon kom inte), men i skriven standardsvenska gäller BIFF.

Bisatsinledare

De flesta bisatser börjar med en bisatsinledare:

Subjunktioner: att, om, när, medan, innan, sedan, eftersom, därför att, fastän, trots att, även om, så att, ifall – och som, som inleder relativa bisatser (en kompis som bor i Malmö).
Relativa pronomen vilken/vilket/vilka och relativt adverb där inleder också relativa bisatser: huset där jag bor.
Frågeord i indirekta frågor: vem, vad, var, när, hur, varför, vilken. Frågeord kan också inleda en huvudsats (en direkt fråga): Varför kom du inte?

Samordnande konjunktioner (och, men, eller, för, så, utan) inleder inte bisatser. De binder ihop satser av samma slag, oftast två huvudsatser. Se upp med ordpar som liknar varandra:

för (= ty, huvudsats: för det blåste inte) men eftersom (bisats: eftersom det inte blåste)
så (huvudsats: så vi stannade inte inne) men så att (bisats: så att vi inte blev blöta)
sedan som adverb (sedan gick vi hem – verbet kommer direkt) men som subjunktion (sedan vi hade ätit – subjektet kommer direkt)

Ordföljd: bisats först och inskjuten bisats

I en huvudsats som är ett påstående står det finita verbet på andra plats. Om något annat än subjektet står först – till exempel en hel bisats – kommer verbet före subjektet (omvänd ordföljd). Bisatsen är då satsens fundament:

Om det regnar stannar vi inne. (jämför: Vi stannar inne om det regnar.)
När klockan ringde gick alla ut.

En bisats kan också vara inskjuten mitt i huvudsatsen: Boken som du lånade var spännande – huvudsatsen är Boken var spännande. En bisats kan även ingå i en annan bisats: Jag tror att hon blir glad när hon får presenten.

Bisatstyper

Typ	Inleds ofta av	Exempel	Satsdel
att-sats	att	Jag hoppas att du får jobbet.	oftast objekt
indirekt frågesats	om, frågeord	Jag undrar om tåget är försenat.	oftast objekt
relativ bisats	som, vilken, där	Min kusin som bor i Umeå fyller år.	attribut
tidsbisats	när, medan, innan, sedan	Vi går ut när regnet slutar.	adverbial
orsaksbisats	eftersom, därför att	Vi kom för sent eftersom bussen var sen.	adverbial
villkorsbisats	om, ifall	Om det regnar stannar vi inne.	adverbial
koncessiv bisats	fastän, trots att, även om	Fastän det var kallt badade vi.	adverbial

Tester du kan använda

Samma tester visas under Testa själv när du har svarat på en övning.

Inte-testet (BIFF): Sätt in 'inte' i satsen. Hamnar det före det finita verbet är det en bisats, hamnar det efter är det en huvudsats.
Stå ensam-testet: Säg delen högt som en egen mening. Låter den avbruten, som om något fattas, är det en bisats.
Räkna verben: Räkna de finita (tidsböjda) verben. Varje sats har ett finit verb, så antalet finita verb är antalet satser.
Stryk konjunktionen: Stryk och, men, för eller så mellan delarna. Kan båda delarna stå ensamma som meningar är det två huvudsatser.
Flytta första delen: Flytta delen som står först till slutet och sätt subjektet före verbet i resten (Vi stannar inne om det regnar). Den del som då kan stå ensam är huvudsatsen.
Ordet efter inledaren: Titta på vad som följer direkt efter ordet som inleder delen. Följer det finita verbet är det en huvudsats; följer subjektet och sedan verbet är det en bisats.
Det-testet: Byt ut bisatsen mot 'det'. Går det (Hon sa det.), är bisatsen objekt – oftast en att-sats eller en indirekt frågesats.
Frågetestet: Ställ frågorna När? Varför? På vilket villkor? och Trots vad? till huvudsatsen. Den fråga bisatsen svarar på avgör typen: tid, orsak, villkor eller koncessiv.
Vilken-testet: Fråga 'vilken?' eller 'vilket?' om substantivet framför bisatsen (Vilken kompis? – Den som bor i Malmö.). Svarar bisatsen på frågan är det en relativ bisats.
Leta inledaren: Leta efter en bisatsinledare: en subjunktion (att, om, när, eftersom, fastän, som) eller ett frågeord. Bisatsen börjar med det ordet.
Satsadverbial före verbet: Hitta det finita verbet i bisatsen och sätt 'inte' (eller aldrig, alltid, kanske) före det: …att han aldrig hade sett snö.

Huvudsats och bisats